Förbundsregeringens förslag att skapa en plattform för avbetalningslån riktad till anställda med fast anställning (CLT) – som kan bli verklighet redan i år – medför löftet om en demokratisering av krediten och belyser också en rad frågor som kan förvärra den brasilianska befolkningens skuldsättning och fördjupa strukturella problem relaterade till den okontrollerade tillgången till lågkostnadskrediter – och de berömda "bets", ellerplattformarnaspelsajtningssidoronline, utgör en av de största utmaningarna i detta avseende.
Till detta kommer det faktum att plattformen ytterligare kan öka antalet bluffärenden med hjälp av lönelånemekanismen - även om denna information inte har registrerats under de senaste två åren, registrerade Brazilian Procons 2022 en volym av 57 874 klagomål om bedrägerier som involverade lönelån - vilket motsvarade mer än sex klagomål per timme.
I detta farliga recept lägger vi också till problemet med de brasilianska familjernas skuldsättning. Även om den har minskat med 0,9 procentenheter på ett år, enligt data från Nationalföreningen för handel, tjänster och turism (CNC), publicerad i slutet av januari, kan arbetstagarnas större exponering mot kredit skapa en skuldsättningsspiral som är direkt kopplad till vadslagningarna.
Problemet med betting: långt ifrån över
"Betting" är som de kallas, sportspelssajterna, som också öppnade vägen för en ny typ av spelwebbplatser, onlinekasinon – medumukallas ofta för "Tigrinhospelet". Problemet är att lag 13.756/2018, som tillät spelbolagen, också föreskrev en maximal period på fyra år för att Finansdepartementet skulle reglera verksamheten, vilket inte har skett. Resultatet är att dessa företag verkar inom ett "regulatoriskt limbo" utan tydliga regler.
Utan tydliga regler och med ett betydande reklamomfång, främst i sociala medier, har spel om pengar blivit en epidemi. År 2024 satsade brasilianska familjer på omkring 240 miljarder R$ på vadslagningar – vilket ledde till att mer än 1,8 miljoner människor hamnade i betalningsinställelse på grund av virtuella vadslagningar. De låginkomstfamiljer, enligt CNC, var de mest drabbade: i januari förra året utgjorde de 26 % – i december hade denna siffra stigit till 29 %.
I en kontext där kreditutbudet är lättillgängligt och riskbedömningen inte alltid är grundlig kan många arbetare bli lockade att använda avbetalningslån för att satsa på online-spel. Detta kan självklart leda till en ännu större ökning av skuldsättningen, där arbetare vänder sig till nya kreditoperationer för att betala av tidigare skulder, vilket skapar en negativ spiral av finansiellt beroende. En färsk undersökning från SPC Brasil, i samarbete med den nationella konfederationen av butiksägare (CNDL), visar att andelen betalningsanmärkningar bland konsumenter som upprepade gånger använder denna typ av lån har ökat avsevärt, vilket stärker idén att lättillgängligheten, utan ett ansvarsfullt ekonomiskt förvaltande, kan förvandla krediten till ett verktyg med hög risk.
Mer än så visar vissa undersökningar att upp till 60 % av användarna av hasardspelsplattformar kan använda kreditpengar, inklusive löneutmätning, för att satsa. Och för att göra situationen ännu mer dramatisk ökade den obetalda volymen för avbetalningslån till privata sektorns arbetare med 0,8 procentenheter mellan 2023 och 2024, enligt Centralbanken.
Bedrägeri och lönelån
Nyligen data från Centralbanken visar att volymen av avbetalningskrediter har ökat snabbt de senaste åren, vilket kräver en mer noggrann övervakning av finansinstitut och mellanplattformar.
Frågan blir allvarligare när man tar med i beräkningen att för att lönelåneplattformen ska fungera i stor skala kommer banker och finansinstitut att behöva vidta allt mer kraftfulla åtgärder mot bedrägeri.
Digitaliseringen av finanstjänster har under de senaste åren visat en betydande ökning av fall av elektroniska bedrägerier, ofta sofistikerade och svåra att upptäcka. Således blir behovet av att investera i teknologi och cybersäkerhetssystem avgörande för att minska risker som inte bara kan äventyra konsumenternas ekonomiska hälsa utan också den finansiella systemets stabilitet som helhet.
Dessutom kan centraliseringen av verksamheten på en enda plattform skapa en miljö som är mottaglig för interna bedrägerier och datamanipulation. Automatiseringen och integrationen av systemen, när de inte åtföljs av ett robust internt kontrollsystem, öppnar utrymme för illvilliga aktörer att utnyttja sårbarheter, vilket skapar en situation där skadan kan bli dubbel: å ena sidan kan arbetaren hamna i skulder som påverkar hans inkomst, och å andra sidan kan finansinstitutet bli offer för bedrägerier som ökar de operativa kostnaderna.
Förutom teknologin kommer bankerna också att behöva erbjuda tjänster för formalisering av bankkrediter, där beviljandet och hanteringen av dessa lån sker på ett transparent och säkert sätt. Formaliseringen av löneutmätningen innebär en noggrann kontroll av sökandenas uppgifter, vilket säkerställer att lån endast beviljas till arbetstagare som uppfyller specifika behörighetskriterier. Denna process inkluderar analys av dokument, såsom inkomstbevis och kreditrapport, för att säkerställa att mottagarna har förmåga att fullgöra betalningarna.
I slutändan bör vägen som följs präglas av transparens, ansvarstagande och strävan efter en balans mellan teknologisk innovation och skydd av konsumenternas rättigheter.
Låneplattformen för löneavdrag kan utan tvekan erbjuda betydande fördelar, men dessa fördelar får inte uppnås på bekostnad av arbetstagarnas ekonomiska välbefinnande. Det är avgörande att varje operation följs av en noggrann analys, att anti-fraude-åtgärder kontinuerligt ses över och uppdateras samt att konsumenterna har tillgång till tydlig och korrekt information om riskerna och villkoren för det tecknade krediten.
På så sätt kan vi omvandla den lättillgängliga kreditåtkomsten till ett verktyg för inkludering och utveckling, och inte till ett instrument som oavsiktligt fördjupar skuldsättningen och den ekonomiska instabiliteten. Att bygga en mer säker och hållbar finansiell miljö kräver nödvändigtvis dialog mellan alla involverade och genomförande av åtgärder som är i nivå med de utmaningar som den digitala eran ställer.
