Hur ledare ger feedback till sina medarbetare kan avgöra teamens engagemangsnivå och företagets resultat. När det inte sköts ordentligt kan återkopplingen skapa osäkerhet, brist på motivation och försämrad prestation. Istället för att fungera som ett tillväxtverktyg kan den traditionella feedbacken — som bara fokuserar på att peka ut fel — bli en faktor för slitage.
TillAlexandre Slivnik, expert på tjänstekvalitet och vice ordförande för den brasilianska föreningen för träning och utveckling (ABTD), är det dags att ompröva denna modell och anta en kultur som värdesätter positiva beteenden. Han hävdar att den vanligaste metoden — att bara peka ut vad som behöver rättas till — faktiskt kan äventyra teamets engagemang och påverka företagets resultat.
"Den mest effektiva feedbacken är den som förstärker det som redan fungerar bra. När ledaren tydligt erkänner ett positivt beteende ökar chansen att det upprepas. Det skapar förtroende och stärker teamet," avslöjar.
Slivnik försvarar en metod som kallasframåtriktad, som handlar om att lyfta fram väl utförda handlingar istället för att bara fokusera på fel. För honom har erkännandet av goda praxis större påverkan än isolerade korrigeringar. "Det är viktigt att fokusera mer på rättningarna än på felen. Och självklart betyder det inte att man inte ska påpeka vad som behöver förbättras. Men när det finns en balans — med övervägande av positiva återkopplingar — känner sig medarbetaren tryggare att lyssna på förslag och växa med dem", säger han.
Positiv förstärkning som utvecklingsstrategi
Ett vanligt exempel, enligt experten, är en medarbetare som ger bra service till en kund, men istället för att få beröm för sin prestation, omedelbart får ett förslag på vad hen kunde ha gjort bättre. "Den här typen av svar minskar entusiasm och devalverar ansträngningen. Det bästa vore att lyfta fram det som gick bra – som sättet att kommunicera, den uppmärksamma blicken eller tydligheten i förklaringen. När berömmet är specifikt och precist tenderar det att upprepas," säger han.
Slivnik betonar att målet inte är att undvika korrigerande feedback, utan att skapa en miljö där erkännande är utgångspunkten. "När medarbetaren ständigt bara hör vad som behöver rättas till, är tendensen att hen drar sig tillbaka. Men om positiv feedback är mer frekvent, kommer hen att ta till sig bättre alla förbättringsförslag", säger hen.
Stimulans till förtroende och en kultur av erkännande
Data från en undersökning som genomförts av Gallup visar att medarbetare som får regelbunden erkänsla har dubbelt så stor sannolikhet att beskriva sitt team som utmärkt och är upp till tre gånger mer engagerade i arbetet. Samma undersökning visar att ledare som ger regelbunden och positiv feedback bidrar till en ökning av företagets lönsamhet med upp till 24 %.
För Slivnik ligger hemligheten i att observera och stärka de attityder som förtjänar att värderas. Detta skapar en virtuell cykel: positiva beteenden blir referenser, och feedback slutar vara en risk för att bli ett kraftfullt utvecklingsverktyg. När ledarskapet använder feedback med medvetenhet, empati och strategi, förändrar det företagsklimatet. Förtrollningen börjar inom företaget, med teamet som erkänns för det de gör bäst, avslutar hen.
