Rippling vs. Deel: Är girighet bra i startup-världen?

Nyligen har den globala teknik- och HR-marknaden bevittnat en skandal värdig de stora berättelserna om företagsspioneri: Rippling, en jätte värderad till över 13 miljarder USD, har inlett en rättstvist där de direkt anklagar konkurrenten Deel, värderad till 12 miljarder USD, för industriell spioneri. Utöver de allvarliga anklagelserna innehöll fallet överraskande – och måste man säga, filmvärda – detaljer om hur den misstänkta spionen ska ha avslöjats.

Enligt Rippling ska en anställd baserad i Irland olagligt ha fått tillgång till interna kanaler i Slack för att söka efter känslig information om affärsstrategier och expansionsplaner, särskilt sådant relaterat till Deel. För att bekräfta misstankarna satte Rippling upp en fälla – inom cybersäkerhetens jargon känd som ett lockbete (honeypot) – genom att skapa en fiktiv kanal i Slack där anställda påstods diskutera Deel på ett negativt sätt. Den snabba reaktionen från den misstänkte, som ska ha besökt den falska kanalen bara timmar efter att fällan satts upp, var tillräcklig för att övertyga företaget om att en spionagerörelse iscensatt av rivalen pågick. 

Situationen fick en ännu mer dramatisk vändning när den misstänkte anställde, efter att ha fått en domstolsorder att lämna ut sin telefon, skyndade sig till toaletten och försökte förstöra den, bland annat genom att försöka spola ner den i toaletten. Detta beteende, som påminner om en typisk scen ur en polisfilm, tjänade bara till att förstärka misstankarna och förvärra skandalen ytterligare.

Denna episod påminner om andra kända fall av företagsspioneri, som den historiska tvisten mellan Coca-Cola och Pepsi, som involverade anställda som utbytte hemlig information om recept och affärsstrategier, eller det mer recenta fallet med Uber-chefer som anklagades för industriell spioneri mot Google i kampen om självkörande bilar. Enron-skandalen, även om den inte direkt är kopplad till spioneri, fungerar också som ett slående exempel på etiska och compliance-brister som fällde en jätte och förändrade finansmarknaden för gott.

Ur ett kulturellt perspektiv är det omöjligt att inte erinra sig klassikern Wall Street (1987), där Gordon Gekko förevigade frasen “girighet är bra” och reflekterade en snedvriden syn på etik i affärsvärlden. Men om det finns något att lära av fiktionen – och de nämnda verkliga fallen – så är det att att försumma interna kontroller och goda förvaltningsprinciper har verkliga och ofta katastrofala konsekvenser för de inblandade företagen.

Vad konflikten mellan Rippling och Deel tydligt avslöjar är just det brådskande behovet av att stärka de interna kontrollerna i företag av alla storlekar. Det är avgörande att organisationer etablerar tydliga policyer för informationssäkerhet, begränsning av intern åtkomst och implementerar robusta system för övervakning och revision. Mer än att bara förhindra företagsspioneri är dessa metoder pelare i en solid och etisk organisationskultur, som dramatiskt minskar de juridiska och reputationsmässiga riskerna.

Ett efterlevnad En strukturerad ansats, stödd av en solid och effektiv bolagsstyrning, blir mer än någonsin oumbärlig. Väl definierade interna kontroller, anpassade till internationella bästa praxis och med tydliga mekanismer för intern rapportering och utredning, är värdefulla verktyg inte bara för att skydda mot olämpliga handlingar, utan också för att undvika kostsamma rättsliga konflikter och imagekriser.

Lärdomarna från tvisten mellan Rippling och Deel är tydliga: att ignorera betydelsen av compliance och bolagsstyrning är inte längre ett genomförbart alternativ för företag som vill blomstra på ett hållbart sätt – inklusive startup-företag. Det är dags att erkänna att god praxis inte bara är juridiska förpliktelser, utan strategiska investeringar som säkerställer företagens integritet och långlivethet på den globala marknaden.

Som Gekko skulle upptäcka årtionden senare är girighet inte bra när den inte åtföljs av ansvarstagande och företagsetik. I den verkliga världen byggs hållbara företag på tillit, transparens och respekt för spelreglerna – något alla företag, oavsett storlek, gör klokt i att komma ihåg, för i affärsvärlden, till skillnad från på bioduken, finns det inte alltid en andra chans att återuppbygga ett förlorat rykte.

*Matheus Martins är specialist i Företagsrätt från Fundação Getúlio Vargas (FGV) och i Private Equity, Venture Capital och Start-up-investeringar, även han från FGV. Dessutom är han partner på Barcelos Martins Advogados, ett advokatbyrå som fokuserar på juridiska lösningar för startup-företag.