Under de senaste åren har man kunnat se en ökande ökning i konsumenternas köpförmåga för olika typer av produkter, mer selektiva i att välja märken som representerar den önskade varan eller råvaran. Inför denna nya marknadsauktoritet, håller företagens makt i denna relation på att minska? Vem att bestämma reglerna för det här spelet nu? Och hur kan företagarna förbereda sig för att försöka få lite mer auktoritet över försäljningen?
Köpe- och försäljningsrelationen har byggts upp i vårt samhälle sedan det gamla Egypten. I en artikel med titeln "En kort historia om varumärken" framhäver författaren att den första kommersiella användningen av varumärken var som en äganderättssignal. När man satte sitt namn eller symbol på en egendom, som boskapen, kunde ägaren märka sin äganderätt. De gamla egyptierna var de första att använda märken som tecken på äganderätt för minst 5 000 år sedan. Och det var självklart därifrån som ordet 'brand' (märke) kom.
I sin essensen tjänar varumärkena idag för att bokstavligen märka en typ av produkt och deklarera att den tillhör en enhet. Detta behov uppstod när civilisationerna började blomstra och, i denna idé, började vardagliga föremål ha flera producenter, vilket skapade behovet av ett sätt att skilja på ursprunget för var och en.
Men dock hade märkena inte den styrka och det budskap som de började visa efter den industriella revolutionen och det växande antalet konkurrenter för råvaror och vardagsprodukter. Det krävdes mer än bara ett namn som kunde vara synonymt med kvalitet – trots allt kunde konkurrenterna skaffa samma maskiner och använda samma produktionsmetoder – antingen genom företagets berättelse (storytelling), deras åsikter, välgörenhetsaktiviteter eller andra strategier.
Det som var en enskild aktivitet blev en kontinuerlig process. Idag är det möjligt att se att de flesta företag strävar efter att nå en publik som, för övrigt, kan till och med vara samma nisch för flera av dem, men deras strategier, värderingar, historier och sätt att tillföra ett mervärde till sina produkter är olika och därför är även deras tillvägagångssätt det.
För närvarande finns det dock så många märken för specifika nischer på marknaden att kunderna kan välja mellan tio, tjugo, trettio konkurrenter, bara med hänsyn till de differentieringspunkter som var och en anser vara viktiga. Grundläggande gör konsumenten en jämförande bedömning av flera punkter och analyserar om de stämmer överens med deras ideal.
Detta har lett till att många företag exempelvis börjat bry sig mer om sociala orsaker, värderingar, socialt ansvar, innovation, personalisering, bekvämlighet och snabbhet, eftermarknad och rättvist pris, och därigenom gått in i striden för att försöka skilja sig från sina konkurrenter och locka potentiella kunder med målet att göra dem lojala.
Sedan början av användningen av varumärken och skapandet av varumärkesidentitet har konsumentens makt, eller auktoritet, bara vuxit genom teknologiska utvecklingar, och de har blivit alltmer auktoritära när det gäller att välja önskade produkter och har idag, mer än någonsin, makten att välja.
Mot detta perspektiv kan man se att auktoriteten i köpprocessen har flyttat avsevärt från varumärken till konsumenter, som nu spelar en aktiv och kritisk roll i valet av vad de konsumerar. Tidigare räckte det med ett känt namn för att garantera försäljning, idag är det nödvändigt att gå längre: förstå publikens önskningar och värderingar, skapa äkta kopplingar och bygga en närvaro som direkt talar till deras förväntningar.
Således har inte varumärkets auktoritet försvunnit, utan omfördelats. Nu måste den ständigt erövras, upprätthållas och förnyas genom strategier som värdesätter inte bara produkten utan också upplevelsen, tillhörigheten och det gemensamma syftet med konsumenten.
