Detta innebär att vid försäljning av varorna med den procentandel av ICMS som redan är inbäddad av branschen, om det förmodade värdet är större än det som gällde vid försäljningstillfället, har återförsäljaren rätt att returnera det belopp som betalats i överskott, utan att behöva bevisa överföring till slutkonsumenten, som kan sluta betala dyrare, utan att ha rätt till någon återbetalning
Under de senaste veckorna har skattebetalare, särskilt återförsäljare, vunnit en stor seger inför första sektionen av Superior Court of Justice (STJ), i Special Appeals dom nr. 2 034 975/MG 2 035 550/MG och 2 034 977/MG, under systematiken av repetitiva funktioner (Tema nr 1.191).“O STJ accepterade tesen att, i systemet med terminsskattesubstitution, där den ersatta skattebetalaren säljer varorna vidare till ett pris som är lägre än det antagna beräkningsunderlaget för insamlingen av ICMS, villkoret som föreskrivs i artikel 166 i National Tax Code” är inte tillämplig, förklarar Amanda Nadal Gazzaniga, partner till ButtiniMoraes Advogados.
Enligt skattetjänstemannen mötte skattebetalare i vissa stater, såsom Minas Gerais, som begärde återbetalning av ICMS-ST på grund av skillnaden mellan värdet av den slutliga transaktionen och det förmodade värdet motstånd från finanssekretariaten, vilket krävde bevis på accepterandet av den ekonomiska bördan.
Diskussionen om konstens otillämplighet. 166 i CTN blev starkt relevant efter domen av STF, RE nr. 593 849/MG, under det allmänna återverkanssystemet (Thema nr 201), där det konstaterades att “it beror på återbetalning av skillnaden i skatten på förflyttning av varor och tjänster (ICMS betalas i överskott i terminsskattesubstitutionsregimen om grunden för effektiv beräkning av transaktionen är lägre än den förmodade”. “Det visar sig att, efter erkännandet av rätten till restitution av ICMS-ST i denna hypotes, reglerade vissa stater frågan för att begränsa återlämnandet av beloppet till skattebetalarna. För att undvika ekonomiska förluster började alltså samma federationsenheter kräva de bevis som anges i artikel 166 i CTN”, Amanda detaljer.
Advokaten ger som exempel staten Minas Gerais, som i § 1 i artikel 46 i bilaga VII till RICMS/MG (dekret nr 48.589/2023) fastställer att: “endast den skattskyldige skall ha rätt till den återbetalning som avses i caput, som inte har fört över beloppet av den skatt som yrkas i priset på varan eller, om han har gjort det, uttryckligen är behörig att ta emot den av den som stödde den, i vilket fall styrkande handlingar skall hållas till statskassans förfogande.”
Generellt syftar CTN: s bestämmelse till att hindra den skattskyldige från att begära återbetalning av indirekt skatt, vars ekonomiska börda har burits av en annan person (kallad “contributor de facto”), och ett undantag är tillåtet endast om den medborgaren uttryckligen ger den skattskyldige rätt att få dessa belopp.
Motiveringen för att begränsa rätten till restitution är att den skattskyldige vid försäljning av varor med den skatt som ingår i priset redan hade ersatts eller återbetalats. Om betalningen av skatten ansågs olämplig, skulle således återlämna den till den skattskyldige i lag leda till omotiverad berikning, eftersom han skulle få ersättning två gånger. “ att, för tillämpningen av artikel 166 i CTN, måste analysen av de ekonomiska återverkningarna göras i varje specifikt fall, eftersom det är nödvändigt att skilja mellan situationer som, även om de verkar lika, kan leda till olika juridiska resultat, framhåller ButtiniMoraes advokat.
Liksom fallet är med återbetalningen i förhållande till terminsskattesubstitutionsordningen, där skatten tas ut i förskott, innan den genererande händelsen faktiskt inträffar, det vill säga före försäljningen till slutkonsumenten. På ett sådant sätt att betalningen av skatten baseras på en uppskattning som kanske inte kan bekräftas. Om det förmodade värdet är större än det realiserade, motiverar detta således att det belopp som betalats i överskott återlämnas, utan att överföringen till slutkonsumenten behöver bevisas.
Det konstateras därför att det belopp som ska återbetalas inte vid något tillfälle övervältras på slutkonsumenten, eftersom avgiften uteslutande bärs av skatteersättningen, är det till detta att rätten att återbetala skatten faktiskt förfaller. I själva verket syftar återbetalningen av ICMS-ST som betalats i överskott till att hindra staten från att på ett otillbörligt sätt undanhålla värden som inte motsvarar det faktiska transaktionsbeloppet. Tillämpningen av artikel 166 i CTN i dessa fall skulle hindra den legitima återlämnandet av skatter som tagits ut den största, vilket orättvist gynnar skattemyndigheterna och inte skattebetalarna, genom att generera orättvis berikning för staten.
Det råder således ingen tvekan om att artikel 166 i CTN inte är tillämplig i återbetalningen för skatteersättningen (återförsäljaren) av ICMS-ST motsvarande skillnaden mellan den antagna beräkningsgrunden och den som faktiskt praktiseras i försäljningstransaktionerna till slutkonsument.
Den avhandling som nyligen upprättades av första sektionen av STJ (dem 1.191), bekräftade domstolens rättspraxis, som redan hade förstått det: “i den systematiska skatteersättningen framåt, när varorna köps, den skattskyldige som ersatts i förväg uppbär skatten enligt den uppskattade beräkningsgrunden, så att i det specifika fallet med återförsäljning för lägre värde uppbär den skattskyldige skatten han har ingen möjlighet att få tillbaka den hyllning han redan har betalat, vilket resulterar i att rabatten på det slutliga priset för produkten av näringsidkarens egen vinstmarginal inte är tillämplig, in natura, villkoret för det upprepade påståendet som behandlas art. 166 i CTN” (AgRg i REsp 630.966/RS, föredragande minister Gurgel de Faria, första klass, DJe 22/05/2018). I samma mening: AgInt i REsp nr. 1.956.315/MG, föredragande minister REGina Helena Costa, klass, klass första klass 2/222.[1]
“Därför avslutade STJ ärendet korrekt genom att erkänna att det inte är nödvändigt att följa artikel 166 i CTN i situationer där återbetalning av belopp som betalats i ICMS begärs i terminsskattesubstitutionssystemet, särskilt när grunden för effektiv beräkning av transaktionen är lägre än vad som antas, eftersom bördan, som visats, endast antas av den ersatta tax”, avslutar Amanda.