Resultatet ingår i 2024 års utgåva av 'Profilen för Logistikoperatörer', en studie som genomförts av ABOL. Bland annat nyheter, information om hur dessa företag hanterar frågor som avkarbonisering och hamn- och flygplatsinfrastruktur. Faktureringsdata, investeringar, innovation och sysselsättningsgenerering har också kartlagts.
Med en betydande förbättring registrerade de logistiska operatörerna (LOs) verksamma i Brasilien under 2023 en bruttorevenue (ROB) på 192 miljarder R$, vilket är cirka 15 % mer än vad som registrerades 2021, senaste gången beloppet mättes och låg på 166 miljarder R$. Det nuvarande värdet motsvarar nästan 2 % av BNP och 17 % av landets transport- och lagringskostnader, som uppgår till 1,1 biljoner R$. 76 % av företagen rapporterade ökad omsättning.
Dessa och andra siffror ingår i utgåvan 2024 av 'Profilen för Logistikoperatörer', en studie som har genomförts sedan 2014, vartannat år, av den brasilianska föreningen för logistikoperatörer (ABOL) och beställd av Logistik- och Supply Chain-institutet (ILOS). Materialet analyserar operatörernas prestanda och avslöjar dessutom detaljer om sektorns betydelse, utveckling, utmaningar och önskemål.
Bland annat finns information om företagens decarboniseringsresa och deras uppfattning om den brasilianska hamn- och flygplatsinfrastrukturen. Data om omsättning, investeringar, innovation och jobbtillväxt är en del av kartläggningen och visade på tillväxt.
Undersökningen uppskattade en population på 1 300 företag, av små, medelstora och stora storlekar, som uppfyllde vissa förutbestämda krav, såsom den nationella klassificeringen av ekonomiska aktiviteter (CNAE) och de erbjudna tjänsterna. Deste, 127 operatörer, inklusive de som är associerade med ABOL, bidrog direkt till materialet. Tillsammans står de för 40 % av branschens omsättning.
Skattinsamling, arbete och investeringar
Under perioden samlade OL in 43 miljarder R$ i skatter. När man jämför med den totala skatten som samlats in i Brasilien stod OL:erna för 0,5 %, 1,1 % respektive 0,7 % av den maximala insamlingen av de kommunala, statliga och federala nivåerna. Dessutom var de ansvariga för cirka 2,3 miljoner direkta och indirekta jobb, de flesta under anställningsregeln CLT, förra året.
De upparbetade uppgifterna stärker vikten av logistikoperatörerna inte bara för den kontinuerliga utvecklingen av tjänstesektorn i Brasilien, utan också för den nationella ekonomins tillväxt. Denna betydelse framträder tydligt med de investeringar som gjordes 2023, som uppgick till 20 miljarder R$, säger ABOL:s verkställande direktör, Marcella Cunha.
År 2023 ökade 68 % av OL:erna sina investeringar jämfört med den volym som satsades 2022. År 2021 var andelen 59 % jämfört med föregående räkenskapsår. Fokus för OL var på mjukvaror (83%).
Infrastrukturprojekten fick kapital från 78 % av de svarande operatörerna och hamnar på andra plats i rankingen över investeringar. Därefter kommer förvärvet av nya maskiner eller utrustning, med 69%.
Bland de nya projekten kände OL:erna av effekten av prisökningen på bränslet 2023, vilket också konstaterades i föregående utgåva. Andra kostnader med betydande ökningar var: arbetskraft, utrustning och vägtransport, alla med en genomsnittlig eller hög ökning enligt mer än 60 % av operatörerna. I allmänhet har 75 % inte vidarebefordrat ökningen av kostnaderna till tjänstens pris.
Det är inget nytt att oljebolagen kringgår bränsleprishöjningar, som alltid utgör en betydande del av deras driftskostnader, och söker efter alternativ för att undvika stora förluster. När det gäller investeringar har den ständiga teknologiska utvecklingen en direkt påverkan, eftersom operatörerna måste följa trenderna, öka produktiviteten och behålla konkurrenskraften, betonar Marcella.
Dekarbonisering
Med fokus på att minska påverkan av deras verksamheter på miljön, i en situation där 13 % av växthusgasutsläppen kommer från transportsektorn, har 94 % av logistikoperatörerna redan en avdelning ansvarig för frågor relaterade till hållbarhet.
De OLs med de störst framsteg i denna fråga (39%) har tydliga mål och syften, och den ansvariga avdelningen har en fastställd budget. Andra 23 % har också ett avdelning med nyckeltal, men fortfarande utan budgetbestämning.
När det gäller avkarbonisering är det genomsnittliga målet för att minska koldioxidavtrycket 37 % inom åtta år. För företag som strävar efter att minska med 100 % skulle tidsramen vara mellan 20 och 26 år. Uppfyllandet av de angivna perioderna är i linje med initiativ som minskning av den genomsnittliga åldern på flottan (55%), optimering av logistikkedjan (47%) och ruttplanering (47%). Bland de åtgärder som redan har vidtagits är användningen av elfordon och användningen av förnybar energi, med 41 % respektive 53 % av företagen som satsar på dessa lösningar.
Sökandet efter andra bränslekällor ingår också i OL:s planer inom ramen för ESG (Environmental, Social and Governance). Elektricitet för fordon, enligt 39 % av de tillfrågade företagen, var det föredragna valet. Andra källor som används är etanol (33%) och GNV (26%). Båda har låga koldioxidutsläpp och fler tankställen utspridda över landet.
Det finns också biogas, grönt diesel, flytande naturgas och grönt väte, som används av mindre än 10 % av operatörerna, men har stor potential att utvecklas på medellång och lång sikt. De största delen av OLs (63%) uppgav att de helt absorberar kostnaderna för att minska utsläppen, utan någon form av överföring till slutpriset för deras tjänster.
ABOL har aktivt deltagit i denna process genom ESG-gruppen, som under nästan tre år har utvecklat viktiga åtgärder och projekt för att bidra direkt till varje medlems decarboniseringsresa, eftersom vi har sett att OL:erna befann sig i olika mognadsstadier. Vi lyckades få alla att jämna ut sig genom att bygga deras materialitetsmatris och emissionsinventering. Nu vet de exakt vilka problem och utmaningar de måste möta när det gäller ESG och särskilt växthusgasutsläpp. Tillsammans söker vi de bästa lösningarna och ger stöd för att de ska kunna välja vilken väg de ska gå. Fram till december kommer vi till exempel att leverera pilotprojektet "Medlemsutsläppsinventering för ABOL". Vi följer också noga den brasilianska regleringen av "Koldioxidmarknaden" som är under behandling i den nationella kongressen, liksom "Futuro-bränslen-lagförslaget", som främjar utvecklingen av teknik och alternativ som är mindre förorenande, berättar direktören.
Omfattning
Var finns de logistikoperatörer som verkar på inhemsk mark? Av totala OLs verkar 47 % i de fem brasilianska regionerna samtidigt och 40 % har internationellt deltagande, vilket visar en ökning under de senaste åren i företagens regionala verksamhet. År 2022 var 37 % närvarande i alla brasilianska regioner. Sedan 2020 års undersökning har andelen ökat från 25 % till 51 % i Norr, från 43 % till 69 % i Nordost, från 37 % till 70 % i Centralvästra, från 63 % till 76 % i Södra och från 92 % till 94 % i Sydöstra.
De större företagen är de med störst geografisk täckning: 81 % av dem finns i alla regioner. Å andra sidan är de mindre OL:erna de som verkar mer regionalt, där en stor del positionerar sig som specialister på lokala marknader. I genomsnitt driver varje 19 anläggningar, såsom lager, distributionscentraler, transitpunkter och cross docking. Men dock 64 % av deltagarna i undersökningen försäkrade att de ökar detta antal.
Branscher som betjänas
Med den ökade geografiska positionen för OLs har även de ekonomiska segmenten som betjänas vuxit. År 2024 visade undersökningen att operatörerna verkar inom mer än 20 olika sektorer och befinner sig i olika led av försörjningskedjan. Var och en har i genomsnitt kunder från nio olika industrier. På toppen av listan är dryckessektorn, med 72 %, en ökning med 14 % jämfört med 2022. Därefter visas Ford och bildelar, med 70 % och en tillväxt på 13 % under de senaste två åren. På tredje plats är kosmetika, med 66 % och en ökning på 2 %.
Hamnar- och flygplatsinfrastruktur
Utgåva 2024 av 'Profilen för logistikoperatörer' presenterar för första gången en mer fördjupad positionering av företagen när det gäller landets hamn- och flygplatsinfrastruktur. När det gäller hamnarna anser operatörerna att strukturella förbättringar är nödvändiga, så att endast 18 % inte pekar på logistiska flaskhalsar i verksamheten.
OL:erna påpekade också möjligheten till förbättringar i flygplatsinfrastrukturen för godstransporter. Undersökningen visar att 26 % upplever brist på tillgänglighet för lastning på brasilianska flygplatser. När de analyserar de inrikes flygrutterna, av de 46 % som verkar inom detta modal, anser endast 6 % av de tillfrågade att de är utmärkta.
