Den federala regeringen tillkännagav och drog senare tillbaka införandet av en övervakning för transaktioner via Pix över 5 000 R$ för privatpersoner och 15 000 R$ för företag, en åtgärd riktad mot skattefusk. Beslutet väckte stark negativ uppmärksamhet, drivet av desinformation, som i en video med deputeten Nikolas Ferreira (PL-MG), vilket tydliggör påverkan av fake news på kommunikationen, det sociala beteendet och till och med på offentliga politik, som minskningen av Pix-användning och tillbakadragandet av åtgärden.
För att ta itu med dessa frågor är det avgörande att lyfta fram initiativ och verktyg för att bekämpa desinformation och stärka vikten av ett kritiskt informationskonsumtion, både på individuell och institutionell nivå.
För Antônio Rocha Filho, journalistlärare vid ESPM, är det inte första gången som stora händelser påverkas av desinformation.Ett av de mest kända avsnitten ägde rum vid det amerikanska valet 2016, då det cirkulerade uppgifter om att påven Franciskus enligt uppgift skulle stödja Donald Trumps kandidatur mot Hillary Clinton, vilket senare dementerades.
Teknologins framsteg och användningen av artificiell intelligens utökar ytterligare möjligheterna till spridning av desinformation. Enligt Rocha Filho
Framstegen inom artificiell intelligens har förvärrat spridningen av desinformation, med manipulerat innehåll som falska röster och bilder som överstiger granskningskapaciteten. Denna situation förvärras av Metas senaste beslut att tillfälligt stoppa faktagranskning i USA och av bristen på framsteg i regleringen i Brasilien, som fake news-projektet i kongressen. Bekämpningen kräver medieutbildning, som främjar kritiskt tänkande redan i grundskolan, och effektiv reglering för att minska påverkan, särskilt inom politik.
Ricardo Gandour, forskare och också journalistlärare vid ESPM, kompletterar:
Kommunikationsfragmenteringen har intensifierats under de senaste 10 åren. Å ena sidan har vi den hälsosamma universaliteten i tillgången till information. Å andra sidan är den farliga spridningen av fabricerade informationer för att förvirra, vilket utgör en risk för institutioner och demokrati.
Uppgifterna från den 21:a upplagan av undersökningen Panorama Político, från DataSenado-institutet, understryker allvaret i problemet. Forskningen visade att 72 % av sociala medieanvändare i Brasilien har stött på falska nyheter under de senaste sex månaderna, en alarmerande siffra inför kommunalvalen 2024. Dessutom uppgav hälften av de tillfrågade att de hade svårt att identifiera falskt innehåll, vilket understryker behovet av bättre medieutbildning.
