Mark Zuckerberg, vd för Meta, tillkännagav att faktagranskningen i USA avslutas. Chefen meddelade också att programmet kommer att ersättas av ett kontrollsystem med "gemenskapsbetyg", detsamma som används av X (tidigare Twitter).
För Marcelo Crespo, professor och kursansvarig för juristprogrammet vid ESPM, har denna ersättning långsiktiga politiska och juridiska konsekvenser, även i Brasilien. I det tidigare systemet utfördes faktakontrollen av oberoende tredje parter och hade ett tekniskt och opartiskt fokus. När man började använda ett "gemenskapsbetyg" för att bedöma innehållet kan man öppna en bred väg för organiserad manipulation av grupper med partiska åsikter. I ett samhälle som Brasilien, där det finns starka splittringar, kommer deltagarnas subjektivitet att leda till en mycket mer fördelaktig åsikt om det delade och desinformerande innehållet och mycket mindre om diskussionen.
Läraren betonar att även om den nya metoden verkar innovativ, utesluter den inte de tekniska metoder som kan tillämpas för att effektivt bekämpa desinformation. I Brasil tenderar denna förändring att stärka debatten om företagens ansvar, vilket gör Meta ännu mer beroende av ansvarsfull moderering. Dessutom måste systemet lanseras på ett transparent sätt och i enlighet med nationella regler. Denna förändring kan få en betydande negativ inverkan, både politiskt och juridiskt.
Bruno Peres, professor i digital marknadsföring vid ESPM, påpekar att beslutet föreslår ett annat tillvägagångssätt för innehållsmoderering med en idé att främja större yttrandefrihet, men utan att bekräfta att det är ett effektivt system. Det finns inga tester, studier eller mer detaljerade förklaringar som bevisar detta faktum, så det väcker en rad oro kring effektiviteten av detta nya format för att bekämpa desinformation. Peres framhåller också att rörelsen kan ha en politisk koppling och att bristen på tydlighet i förändringen väcker oro för den nya formen.
Meta:s beslut kan påverka användarnas förtroende, enligt Rafael Terra, professor i digital marknadsföring vid ESPM. Läraren understryker att förändringen kan intensifiera polariseringen på nätet, vilket gör det ännu viktigare att företag och individer agerar etiskt för att behålla allmänhetens förtroende. Även om förändringen främjar större deltagande kan den väcka oro för trovärdighet och kontroll av desinformation. Det är en modell som kräver digital mognad hos användarna för att undvika manipulationer och bias. Läraren understryker att det är nödvändigt att utbilda samhället för att detta system ska fungera korrekt. Dessutom är det viktigt att vara uppmärksam, eftersom borttagandet av professionella verifierare kan leda till en ökning av falska nyheter och skadlig information. Det är särskilt farligt i politiska eller känsliga sammanhang.