En ny studie från Harvard University lyfte fram kopplingen mellan giftiga arbetsmiljöer och hög personalomsättning. Forskningen visar att ledare som har upplevt ouppklarade trauman i barndomen tenderar att vara mer reaktiva och intoleranta, vilket skapar en stressig och oproduktiv arbetsmiljö. Det här beteendet minskar inte bara produktiviteten utan ökar också avsevärt personalomsättningen, det vill säga personalrotationen.
Neurovetenskapsspecialisten Telma Abrahão har ägnat sig åt att främja praxis för Neuromedveten ledarskap, som tar hänsyn till trauma och självkunskap. Enligt Abrahão kan trauman på arbetsplatsen, som konflikter, mobbning och trakasserier, leda till störningar som ångest och depression, vilket negativt påverkar teamens prestation.
Forskning visar att ledare med olösta trauman är mer benägna att visa explosiva och reaktiva beteenden. Det här beteendet kan försämra teamets förtroende och samarbete, vilket ökar stressnivåerna på arbetsplatsen, varnar Abrahão. Dessutom visar en rapport från McKinsey & Company att 85 % av VD:arna ser rädsla för att misslyckas, ofta rotad i tidigare trauman, som ett hinder för innovation och tillväxt.
Abraham betonar att självkunskap är avgörande för att skapa en säker och produktiv arbetsmiljö. Studier antyder att ledare som antar en neuromedveten strategi kan öka arbetsnöjdheten, förbättra medarbetares prestation och minska konflikter inom teamet. "Genomförandet av dessa metoder är inte bara en fråga om empati, utan en smart affärsstrategi", säger experten.
För att identifiera och hantera giftiga ledare är det viktigt att känna igen tecken på trauma, som irriterande eller aggressivt beteende. Abraham rekommenderar att skapa en säker kommunikationsmiljö där anställda kan uttrycka sina bekymmer utan rädsla för repressalier. Att erbjuda resurser som mentalvårdstjänster och program för medarbetarstöd är också avgörande.
Abraham föreslår att investera i kontinuerlig utbildning för ledare, med fokus på informerade metoder om trauma och emotionell hantering. Att utveckla emotionell läskunnighet och lära ledare att hantera sina känslor på ett effektivt sätt, särskilt i krissituationer, är viktiga steg för att förhindra att ledare blir en ytterligare källa till trauma för sina team, avslutar Telma Abrahão.
Användningen av neuromedveten ledarskapspraktik kan väsentligt förändra relationerna på arbetsplatsen, främja en hälsosammare, mer produktiv och innovativ miljö. Studier som den vid Harvard University understryker vikten av att ta itu med trauma och investera i självkunskap för att minska toxicitet och personalomsättning i organisationer.
