Företag inom de sektorer som omfattas av löneavdragsreformen kan välja att lämna systemet innan den slutgiltiga giltighetstiden, som är planerad till 2028. Den gradvisa återinföringen, som börjar 2025 och sträcker sig till 2027, gör systemet mindre fördelaktigt för många sektorer, enligt bedömning av Pedro Ackel, juridisk och skatteansvarig direktör förBrasilianska föreningen för leverantörer av administrativa stödtjänster (Abrapsa).
"Den lag som godkändes i år föreslår en övergångsprocess som, år efter år, kommer att göra avskrivningsregimen mindre attraktiv för många företag," säger Ackel. Den främsta fördelen med avvecklingsregimen för löneavgiften har varit att ersätta den sociala avgiften på 20 % av lönekostnaderna med en avgift beräknad på företagens bruttointäkter, kallad Socialavgift på Bruttointäkten (CPRB), med skattesatser som varierar från 1 % till 4,5 %. Denna modell har varit särskilt fördelaktig för företag med stora löneutbetalningar, som inom teknik, byggbranschen och andra 17 sektorer av ekonomin.
Men dock från och med 2025 kommer företagen att möta ett hybridbeskattningssystem, där skattesatsen på bruttointäkten successivt kommer att minskas, medan arbetsgivaravgiften gradvis kommer att återinföras. År 2025 kommer exempelvis CPRB-satsen att sänkas till 80 % av det nuvarande värdet, och företagen kommer att vara skyldiga att betala en avgift på 5 % på lönekostnaden. År 2026 ökar arbetsgivaravgiften till 10 %, och år 2027 når den 15 %, samtidigt som CPRB-skatten fortsätter att sjunka. Denna övergångsmodell har väckt oro i arbetsintensiva sektorer, som redan överväger att lämna systemet innan 2028.
Finansiell påverkan på företag och drabbade sektorer
Det föreslagna hybridbeskattningssystemet kan få företag som redan har höga löneutbetalningar i förhållande till sin omsättning att se sina kostnader öka från och med 2025, förklarar Pedro Ackel. Han observerar att prognosen för lönekostnader och omsättning kommer att ha en avgörande vikt vid företagens val att stanna kvar eller lämna undantagsregimen. För de företag vars lönekostnader utgör en betydande del av omsättningen kan den nya regeln visa sig vara ekonomiskt ohållbar, vilket kan leda till att de lämnar programmet innan 2028 och återgår till det konventionella systemet för arbetsgivaravgifter.
Vissa sektorer, som teknik och byggindustri, påverkas särskilt av denna övergång eftersom löner där utgör en stor andel av bruttovinsten. Många företag inom dessa sektorer kan välja att lämna avdraget redan 2025 på grund av den ökade skattebördan som den nya regeln medför.
Möjlig återkomst av pejotisering
En möjlig utveckling av denna omprissättning är återkomsten av praktiken med pejotisering. Pejotisering innebär att anställa yrkesverksamma som juridiska personer (PJs), vilket gör det möjligt för företagen att undvika arbetsrelaterade avgifter som FGTS, 13:e lönen och semester. Med den nya scenariet med progressiv beskattning är det möjligt att företagen börjar utveckla projekt för pejotisering för högavlönade funktioner, för att minimera de kostnader som orsakas av reoneringen.
Pejotisering, som förlorade styrka under de senaste åren på grund av motstridiga domstolsbeslut, kan komma att återigen få utrymme om avdraget för lönekostnader blir ekonomiskt ohållbart för stora företag. "Professionella i strategiska positioner och med höga löner kommer att vara de mest drabbade, eftersom pejotisering är ett alternativ för att minska arbetskostnaderna för dessa funktioner", tillägger Ackel. Han indikerar också att det är lämpligt att analysera arbetsrättsliga och skatterättsliga risker innan man fattar något beslut i denna fråga.
Framtiden för avlastning och reformen av beskattningen av lönekostnader
Skatteomläggningen av löneutbetalningar, planerad till 2025, kan direkt påverka framtiden för avskrivningsregimen. Det pågår diskussioner om en bredare reform av lönebeskattningen som kan göra lönebefrielsen onödig redan innan 2027, säger han. Han understryker att den reform som studeras har som mål att skapa ett mer effektivt och mindre kostsamt skattesystem för företagen, vilket kan påskynda slutet på det nuvarande avdragsregimen.
Ändå påpekar Pedro att även om det är tidigt att säkert fastställa effekterna av denna reform, kommer den att medföra betydande förändringar i den brasilianska skattebilden, och företagen måste vara uppmärksamma på möjliga förändringar i contributionsregimen. "Den förtida avslutningen av avdraget kan bli en verklighet om reformen erbjuder mer fördelaktiga eller förenklade alternativ för beskattningen av löneutgifterna," avslutar han.
Med den gradvisa återinföringen som är planerad mellan 2025 och 2027 kan systemet för löneavdrag, som för närvarande gynnar sektorer med hög arbetskraftsintensitet, bli mindre attraktivt. Företag inom sektorer som teknik och byggindustri överväger redan att lämna systemet och återgå till den traditionella modellen för arbetsgivaravgifter. Dessutom framträder pejotisering av nyckelpersoner som ett alternativ för att minska arbetskostnaderna. Skatteomläggningen av löneutbetalningarna, planerad till 2025, kan avgöra framtiden för detta system och dess fortsatta existens.
