Företag inom sektorer som omfattas av lönebefrielse kan välja att överge ordningen före tidsfristen, planerad till 2028.Den gradvisa förnyelsen, som inleds 2025 och sträcker sig fram till 2027, gör ordningen mindre fördelaktig för många sektorer, enligt Pedro Ackel, juridisk och skattemässig direktör för Brazilian Association of Administrative Support Service Providers (Abrapsa).
“Den lag som godkändes i år föreslår en övergångsprocess som, år efter år, kommer att göra undantagsordningen mindre attraktiv för många företag”, säger Ackel.Den största fördelen med undantagsordningen har varit ersättningen av socialförsäkringsavgiften för 20% på lönelistan med ett bidrag beräknat på bruttointäkter från företag, kallad Social Security Contribution on Gross Revenue (CPRB), med alikvoter som sträcker sig från 1% till 4.5%.Denna modalitet har varit särskilt fördelaktig för företag med stora löner, såsom byggsektorn och andra sektorer av teknik 1.
Företagen kommer dock från och med 2025 att ställas inför ett hybridbeskattningssystem, i vilket satsen på bruttointäkter kommer att sänkas successivt, samtidigt som bidraget på lönelistan gradvis återinförs.År 2025 kommer exempelvis satsen för CPRB att sänkas till 80% av det aktuella värdet, och företagen kommer att behöva betala ett bidrag på 5% på lönelistan År 2026 kommer bidraget på bladet att stiga till 10%-regimen, och år 2027 når det 151T i möjligheten av den arbetsdag som fortsätter till arbetet i samma som CPR3T, samma som övergången av arbetet i samma tid som arbetet i samma som sektorerna.
Ekonomisk påverkan på berörda företag och sektorer
“Det föreslagna hybridbeskattningsystemet kan få företag som redan har höga löner i förhållande till fakturering att se sina kostnader öka från 2025”, förklarar Pedro Ackel. Han noterar att prognosen av lönekostnader och fakturering kommer att ha en avgörande tyngd i valet av företag mellan att stanna kvar eller överge undantagsordningen. “För de företag vars ark representerar en betydande del av intäkterna kan den nya ordningen visa sig ekonomiskt omöjlig, vilket uppmuntrar att programmet avslutas före 2028 och att det konventionella bidragssystemet återgår till bladet.”
Vissa sektorer, som teknik och byggnation, påverkas särskilt av denna övergång, eftersom lönerna i dem utgör en stor andel av bruttointäkterna. Många företag inom dessa sektorer kan välja att överge undantaget redan 2025, på grund av den ökade skattebördan som den nya regeln medför.
Möjlig återgång av pejotisering
En möjlig utveckling av denna återinnovation är återkomsten av pejotiseringspraxis. Pejotisering består av att anställa yrkesverksamma som juridiska personer (PJs), vilket gör att företag kan undvika arbetsavgifter, såsom FGTS, 13:e lön och semester. Med det nya scenariot med progressiv belastning är det möjligt för företag att börja utveckla pejotiseringsprojekt för höglönefunktioner, i syfte att minimera kostnaderna som kommer att orsakas av återineration.
Pejotisering, som tappat i styrka under de senaste åren på grund av motsatta beslut av rättspraxis, kan återigen vinna mark om undantaget av bladet blir ekonomiskt ogenomförbart för stora företag.“Professionella av strategiska positioner och höga löner kommer att påverkas mest, eftersom pejotisering är ett alternativ för att minska arbetskostnaderna på dessa funktioner”, tillägger Ackel Han signalerar också att innan man fattar något beslut i detta avseende är det lämpligt att analysera arbets- och skatterisker.
Framtiden för skattelättnader och löneskattereformer
Löneskattereformen, planerad till 2025, kan direkt påverka framtiden för undantagsordningen.“Det pågår diskussioner för en bredare reform av arkbeskattningen, vilket kan göra undantaget från arket onödigt redan före 2027”, säger han. Han påpekar att reformen som studeras syftar till att skapa ett effektivare och billigare skattesystem för företag, vilket kan påskynda slutet av den nuvarande undantagsordningen.
Fortfarande påpekar Pedro att även om det är tidigt att med säkerhet säga effekterna av denna reform, kommer den att medföra betydande förändringar i det brasilianska skattelandskapet, och företag måste vara medvetna om möjliga förändringar i bidragsordningen.“Det tidiga slutet av undantaget kan bli verklighet, om reformen medför mer fördelaktiga eller förenklade alternativ till skatt på den summar, avslutar han.
Med den gradvisa återinnovation som planeras mellan 2025 och 2027 kan löneskattesystemet, som för närvarande gynnar arbetsintensiva sektorer, bli mindre attraktivt. Företag inom sektorer som teknik och byggnation överväger redan möjligheten att överge regimen och väljer att återgå till den traditionella bidragsmodellen på bladet. Dessutom framstår pejotiseringen av nyckelpersoner som ett alternativ för att minska arbetskostnaderna. Reformen av arkbeskattningen, som planeras till 2025, kan definiera framtiden för denna regim och hållbarheten för dess kontinuitet.