Albert Camus sa en gång att "varje generation föreställer sig att den är avsedd att återskapa världen. Min mamma vet, emellertid, att han inte kommer att göra om det. Men din uppgift är kanske större: att förhindra att världen faller isär. Denna reflektion ekar kraftfullt när vi pratar om Generation Z. Född mellan mitten av 1990-talet och början av 2010-talet, denna generation växte upp i en kontext av hyperkonnektivitet, klimatkris och djupa kulturella förändringar. Men kommer hon att kunna vända nedgången av institutionerna och främja betydande strukturella förändringar
Studier visar att Generation Z redan utgör cirka 30% av den globala befolkningen och, fram till 2025, kommer att utgöra cirka 27% av den globala arbetskraften. I Brasil, enligt uppgifter från IBGE, ungdomar mellan 10 och 24 år uppgår redan till mer än 47 miljoner personer, en kontingent som kommer att forma framtiden för ekonomin och samhället
Frekvent ofta märkt som alienerad eller narcissistisk, Generation Z, tvärtom mot vad man tror, är djupt engagerad i sociala frågor. Enligt en undersökning från Deloitte, 77% av ungdomarna i denna generation säger att deras största mål är att arbeta på företag som är i linje med deras värderingar, prioriterar orsaker som hållbarhet, mångfald och mental hälsa. Samtidigt, 49% säger att de är villiga att lämna sina jobb om de känner att deras mentala hälsa inte tas på allvar av arbetsgivaren
Detta beteende återspeglar en växande misstro mot traditionella institutioner. Edelman Trust Barometer 2023 visar att endast 37% av Generation Z fullt ut litar på regeringar och stora företag. Emellertid, denna samma generation är villig att agera genom medveten konsumtion och digital aktivism, transformera dina övertygelser till handling
Ett av de mest framträdande dragen hos Generation Z är deras förhållande till teknik. De växte upp i en digital värld, med obegränsad tillgång till information, men lider också av påverkan av denna miljö på den mentala hälsan. Världshälsoorganisationen (WHO) påpekar att ångest och depression bland unga har ökat med 25% sedan 2019, ett fenomen som många experter tillskriver trycket från sociala medier och prestationskulturen
Den sydkoreanske filosofen Byung-Chul Han, i "Inga svärmen", beskriver denna verklighet som ett tillstånd av ständig vaksamhet, där individer blir performers av sig själva. Denna superexponering leder till en ständig jakt på validering, vad som kan resultera i en existentiell tomhet. Viktor Frankl, i "I jakten på mening", jag skulle säga att detta vakuum är en kallelse till transformation, och det är just denna oro som kan bli en motor för förändring
Å ena sidan visar Generation Z känslomässig sårbarhet, å andra sidan bär den också en potential för motståndskraft och kreativitet. I en fragmenterad värld, dessa unga söker alternativa sätt att uttrycka sig och delta. Tillväxten av rörelser som minimalism, den delade ekonomin och digitalt nomadliv är tydliga exempel på hur denna generation söker nya livsmodeller, arbete och konsumtion
Det är möjligt att säga, därför, att den återkommande frågan "denna generation kommer att bli något"?är mer relaterat till förväntningarna på produktivitet och efterlevnad än till själva Generation Z. Michel Foucault, i "Ord och ting", argumenterar att sådana diskurser upprätthåller former av kontroll, medan Generation Z utmanar just dessa normer. Kanske hon inte "går att använda" i traditionell mening, men detta kan vara din största styrka: att ifrågasätta och avkoda föråldrade mönster
Den verkliga frågan är inte om Generation Z är redo för världen, men om världen är redo att förstå och absorbera sina nya dynamiker. Denna generation vill inte bara anpassa sig; hon vill omdefiniera spelets regler. Distansarbete, sökandet efter balans mellan privatliv och arbete och fokus på mental hälsa är inte en lyx, fler verkliga krav som tvingar fram strukturella förändringar
Om Generation Z bryter med de gamla mönstren och visar oss nya vägar, ditt största bidrag kommer att vara att bevisa att den verkliga transformationen börjar där konformismen slutar
César Silva är verkställande direktör för Stiftelsen för Teknologiskt Stöd (FAT) och lärare vid Teknologiska Högskolan i São Paulo – FATEC-SP i över 30 år. Han var biträdande superintendent för Centro Paula Souza. Han har en examen i företagsekonomi, med specialisering i projektledning, Organisationsprocesser och informationssystem
