Den digitala transformationen har omstrukturerat de operativa och strategiska grunderna för läkemedelssektorn på global nivå. I Brasil följer denna rörelse den globala trenden, men har specifika egenskaper som kräver djupgående anpassningar. Digitaliseringen av den nationella läkemedelskedjan kräver inte bara tillämpad teknik, utan också en omdesign av processer, offentliga policyer och affärsmodeller som historiskt har etablerats.
Digitaliseringens framsteg, med införandet av teknologiska plattformar i apotekens, distributions- och logistikverksamheten, innebär mer än bara en effektivisering: det är en strukturell övergång mot ett mer integrerat, responsivt och territoriellt inkluderande hälsosystem. Men processen kräver samordning mellan olika länkar i kedjan, från industrin till försäljningsstället, inklusive teknikleverantörer, startups, oberoende nätverk och staten som reglerare och innovationsfrämjare.
Enligt rapporten frånForskning och marknader(2021), förväntas den globala läkemedelsmarknaden nå 957,59 miljarder US-dollar till 2028, nästan dubbelt så mycket som 2020, med en årlig tillväxttakt (CAGR) på 11,34%. Denna siffra avslöjar en snabbt växande sektor, driven av faktorer som åldrande befolkning, ökad prevalens av kroniska sjukdomar och större tillgång till hälsovårdstjänster för befolkningen.
Emergensen av healthtechs i innovationssystemet har också varit en viktig drivkraft för denna omvandling. Enligt data från plattformen Distrito registrerade Brasilien 27,3 miljoner US-dollar i investeringar i startups inom sektorn bara under 2020, vilket indikerar att det finns marknadssuget och kapital för teknologiska initiativ inriktade på hälsa. Men dock måste denna innovation fortfarande bryta kulturella och operativa barriärer som fragmenterar sektorn.
Bland de största flaskhalsarna för digitaliseringen inom läkemedelsindustrin är lagerhantering, efterfrågeplanering och förmågan att generera handlingsbara data i realtid. Många av dessa utmaningar beror på en historiskt analog, decentraliserad driftmodell med låg systemintegration. Att digitalisera denna miljö handlar inte bara om att koppla apotek till en app eller e-handel, utan att bygga en teknisk och regleringsmässig infrastruktur som stöder kontinuerliga, interoperabla och granskbara informationsflöden.
I denna scen börjar digitala farmaceutiska ekosystem konsolideras som möjliga alternativ för att skapa en mer sammanhängande kedja. Ett relevant exempel är Digitala Apotek (GruppSC:s ekosystem), som kopplar samman över 4 000 apotek i ett nätverk som inte bara genomför transaktioner utan också fungerar baserat på datadriven intelligens. Integrationen mellan lagerkontroll, regulatorisk efterlevnadssystem och "sista milen" logistik möjliggör att minska brist på leveranser, öka efterfrågeförutsägbarheten och säkerställa spårbarhet — ett väsentligt element för hälsosäkerheten och bekämpning av bedrägerier.
En av de stora skillnaderna med dessa ekosystem är förmågan att koppla apotek, som ofta är isolerade ur ett teknologiskt och logistiskt perspektiv, till branschens digitala miljö. Denna rörelse bidrar till att demokratisera tillgången till hälsolösningar, minska regionala ojämlikheter och stärka apotekens roll som viktiga enheter inom primärvården. Teknologin blir i detta sammanhang en mekanism för produktiv inkludering, genom att omorganisera logistiska flöden och omfördela operativ intelligens längs hela kedjan.
Integrationen mellan aktörer inom sektorn — som distributörer, läkemedelsindustrin, healthtechs, universitet och reglerande myndigheter — kommer att vara avgörande för att konsolidera en modell för digital hälsa som tar hänsyn till den brasilianska territoriets komplexitet.
Mer än en trend, utgör den digitala transformationen inom läkemedelssektorn ett strategiskt behov för att säkerställa konkurrenskraft, utöka tillgången till läkemedel och konsolidera en vårdmodell som är i takt med kraven från det uppkopplade samhället.
