Under de senaste åren har Brasilien genomgått betydande regulatoriska förbättringar som har stärkt god företagsstyrning. Aktiebolagslagen (Lag nr 6.404/76) har uppdaterats för att återspegla bättre globala praxis, och nya lagar, som Antikorruptionslagen (Lag nr 12.846/2013) och den allmänna dataskyddslagen (LGPD), har införts för att öka företagsansvar och skyddet av personuppgifter.
Kapitalmarknaden spelar en viktig roll i denna utveckling, där Bovespa i Brasilien (B3) har spelat en avgörande roll i att främja bolagsstyrning genom att skapa olika noteringssegment, såsom Novo Mercado, Nível 1 och Nível 2, vilket uppmuntrar företagen att anta strängare bolagsstyrningspraxis i utbyte mot större synlighet och potential för värdeökning på marknaden.
Det finns fortfarande publiceringen av den brasilianska koden för företagsstyrning, av det brasilianska institutet för företagsstyrning (IBGC), som fastställde tydliga och omfattande riktlinjer för att anta goda styrningspraxis. Denna kod fungerar som en vägledning för företag av alla storlekar och sektorer, och hjälper till att anpassa brasilianska praxis till internationella standarder.
Ökad transparens har gjort brasilianska företag allt mer engagerade i ansvarstagande och det pågår ett kontinuerligt arbete för att förbättra kvaliteten på den information som lämnas till aktieägare och marknaden, inklusive detaljerade finansiella rapporter, riskkommunikationspraxis och antagandet av hållbarhetsrapporter (ESG – Environmental, Social, and Governance).
Men allt börjar med ledarskapets engagemang. När ledarna visar ett starkt engagemang för efterlevnad, återspeglas detta i hela organisationen. Det är en av de mest nämnda punkterna "Tone from the top" (Tonen uppifrån), där ledarna betonar vikten av efterlevnad och följer regler och föreskrifter för att sätta ett exempel för alla anställda.
Tillsammans innebär det att tillämpa en konsekvent kommunikation, där tydliga och frekventa meddelanden från högsta ledningen om vikten av efterlevnad stärker dess värde inom organisationen. Dessutom bör företagen värdesätta etik och integritet, eftersom det underlättar implementeringen av efterlevnadsrutiner.
Effektiviteten av efterlevnadsrutiner beror på medarbetarnas engagemang på alla nivåer. En inkluderande och deltagande organisationskultur ökar detta engagemang genom kontinuerlig utbildning som informerar anställda om compliance-policyer och konsekvenserna av att inte följa dem, samt genom att främja öppen feedback via kommunikationskanaler där anställda kan rapportera compliancebekymmer utan rädsla för repressalier.