I den nuvarande geopolitiska situationen har cyberkrig blivit en central komponent i konflikter och tvister mellan nationer. Stater använder offensiva cyberoperationer för spionage, sabotage och politiskt inflytande i global skala.
Koordinerade attacker som styrs av regeringar – ofta genom avancerade grupper kända som APT:er (avancerade hot som kvarstår) – har utvecklats i sofistikering och räckvidd. Denna kontext av globala cyberhot påverkar direkt Brasiliens digitala säkerhet, vilket exponerar strategiska sektorer för betydande risker och kräver svar i nivå med motståndarnas tekniska kompetens.
Utvecklingen av cyberkrigföring i den globala scenen
Under de senaste två decennierna har cyberkrigföring gått från att vara ett isolerat fenomen till en global pandemi. Denna vändning markerade en viktig milstolpe: NotPetya-attacken 2017, en skadlig programvara med en destruktionskraft som var oöverträffad vid den tiden, och som inledde en ny era av cyberkrigföring.
Sedan dess har traditionella konflikter fått en stark digital komponent: till exempel inkluderade den ryska kampanjen i Ukraina en serie cyberattacker mot elnät, kommunikationer och statliga organ, medan hacktivistgrupper och kriminella grupper har anpassat sig till statliga intressen. Integrationen mellan konventionell krigföring och digitala hot blev tydlig, och gränserna mellan statliga attacker och vanliga cyberbrott har blivit suddiga.
De centrala statliga aktörer inom den globala cyberkrigen inkluderar makter som Kina, Ryssland, USA, Iran och Nordkorea, bland andra. Var och en använder specifika strategier: cyberspionage för stöld av industriella och statliga hemligheter, sabotage mot fiendens kritiska infrastruktur och påverkansattacker (som intrång följt av läckage av sekretessbelagda data för att påverka politiska processer). En oroande egenskap är den växande samarbetet (eller toleransen) mellan stater och kriminella grupper.
Exempel inkluderar ransomware-gäng baserade i länder som inte förtrycker dem, som använder ekonomisk utpressning för att orsaka strategiska skador. År 2021 avslöjade ransomwareattacken mot Colonial Pipeline i USA (tillhörande en rysktalande grupp) bristen på beredskap hos infrastrukturföretag inför sådana hot. Dessa attacker mot kritisk infrastruktur ger notoritet åt angriparna och ofta finansiella vinster, vilket gör dem allt vanligare och mer sofistikerade.
Den växande inflytandet från Kina
Kina har framträtt som en av de mest inflytelserika och aktiva cybermakterna. Nyligen rapporter indikerar en aggressiv expansion av de kinesiska digitalspionageoperationerna över hela världen. År 2024 observerades en genomsnittlig ökning på 150 % av intrång som utförts av hackers kopplade till Kina, vilket drabbade organisationer i nästan alla sektorer av ekonomin. Endast 2024 har sju nya kinesiska cyberspionagegrupper identifierats, många specialiserade på specifika sektorer eller teknologier.
De cyberkampanjer som utförs av kinesiska hackare har global räckvidd och sparar inte Latinamerika. Forskning visar att majoriteten av cyberattackerna i Latinamerika 2023 härrörde från aktörer kopplade till Kina och Ryssland.
Denna samordnade insats återspeglar inte bara geopolitiska mål (som att övervaka diplomatiska positioner eller utländska investeringar), utan också ekonomiska intressen. Brasilien är till exempel idag den största destinationen för kinesiska investeringar i Latinamerika, särskilt inom energi, telekommunikation och gruvdrift. Händelsevis (eller inte), cyberspionage från Kina mot brasilianska mål har ökat i samma takt som i andra regioner med hög kinesisk investering, såsom länder som deltar i Bälte och Väg-initiativet – en grupp som inkluderar länder i Asien, Europa, Afrika och Latinamerika.
Effekten av globala hot mot Brasilien: strategiska sektorer under attack
Flera strategiska sektorer i Brasilien drabbas redan av försök till intrång från illvilliga utländska aktörer, oavsett om det är grupper stödda av nationer eller sofistikerade kriminella organisationer. De huvudsakliga vektorerna inkluderar riktade phishingkampanjer, avancerad skadlig programvara insatt i kritiska nätverk och utnyttjande av sårbarheter i allmänt använda system
Flera anläggningar inom den brasilianska kritiska infrastrukturen – som elnät, olje- och gasnät, telekommunikationer, vatten och transporter – har blivit frekventa mål i cyberkrigföring på grund av deras potential att orsaka omfattande skador om de komprometteras. I februari 2021 drabbades två av de största företagen inom den brasilianska elbranschen av ransomware-attacker som tvingade dem att tillfälligt stänga delar av sin verksamhet.
Finanssektorn är inte heller utanför. Nordkoreanska grupper har visat stort intresse för brasilianska mål inom kryptovalutor, finansinstitut och till och med försvarssektorer. Dessa brottslingar försöker stjäla digitala tillgångar för att finansiera nordkoreanska statliga program, kringgå sanktioner – det är en form av cyberkrigföring med ekonomisk motivation. Dessutom ser internationella cyberbrottslingar (ofta kopplade till nätverk i Östeuropa) brasilianska banker och deras miljontals kunder som lukrativa mål. Bankmalwarekampanjer, phishingnätverk och stöld av kortuppgifter drabbar Brasilien i industriell skala. Inte av en slump visade en nyligen rapport att Brasilien är det näst mest attackerade landet i världen när det gäller cyberbrott, med över 700 miljoner attacker under 12 månader (i genomsnitt 1 379 attacker per minut) – många av dem riktade mot finansiella bedrägerier.
Regering och offentliga institutioner
De brasilianska statliga institutionerna – inklusive federala myndigheter, försvarsmakten, domstolsväsendet och delstatsregeringar – har blivit prioriterade mål i cyberkrigföringen, vilket lockar spionage- och sabotageattacker från olika länder. Grupper som är associerade med Kina, Ryssland och Nordkorea har riktat operationer mot Brasilien under de senaste åren.
Motivationen sträcker sig från intresse för diplomatiska och kommersiella hemligheter till att erhålla strategiska fördelar i internationella förhandlingar. En rapport från Google 2023 avslöjade att sedan 2020 har mer än ett dussin utländska cyberspionagegrupper riktat sig mot användare i Brasilien – 85 % av phishing-aktiviteter som tillskrivs regeringar härrör från grupper från Kina, Nordkorea och Ryssland.
Den intensiva aktiviteten speglar Brasiliens position som regional ledare och inflytelserik aktör på den globala scenen, vilket gör det till ett attraktivt mål för motståndare som söker efter insiderinformation.
Hur har Brasilien minimerat riskerna med cyberkrig
Inför den globala ökningen av cyberhot, har Brasilien vidtagit – och bör fortsätta förbättra – olika åtgärder förmildra risker och stärka din cybersäkerhetDe lärdomarna från incidenten och rekommendationerna från experter sammanfaller i några nyckelpunkter, såsom förstärkning av de statliga strukturerna för cybersäkerhet – Brasilien godkände 2021 den nationella strategin för cybersäkerhet (E-Ciber), som betonar behovet av att stärka de nationella skyddskapaciteterna, förbättra det internationella samarbetet och främja utvecklingen av nationella teknologier.
Men det finns fortfarande mycket att göra. Landet behöver införa ytterligare försvarslager inom energisektorn, telekommunikation, finans, transport, sanitet och andra viktiga tjänster. Det inkluderar att anta internationella säkerhetsstandarder (till exempel ISO 27001-standarder, NIST-ramverket) och kräva att infrastrukturoperatörer uppfyller minimikrav på cybersäkerhet. Det är också nödvändigt att minska dessa organisationers attackyta, öka deras motståndskraft och etablera robusta protokoll för förebyggande, övervakning och incidenthantering.
Speciellt bör säkerheten för internetns ryggrad i Brasilien förbättras – genom att skydda datacenter, stora servrar, trafikknutpunkter och andra tillgångar som stöder flera kritiska sektorer.
Inom den privata sektorn finns en större mognad, beroende på segmentet. Finanssektorn har till exempel ett av de mest avancerade ekosystemen för cybersäkerhet i Brasilien, drivet av strikta regleringar från Centralbanken, kontinuerliga investeringar i antifraude-teknologi och behovet av att skydda transaktioner med höga värden mot allt mer sofistikerade hot.
Sammanfattningsvis innebär den globala cyberkrigen komplexa utmaningar för Brasilien, men de är hanterbara med rätt planering och investeringar. Landet har redan visat framsteg – det anses vara den mest mogna hållningen till cybersäkerhet i Latinamerika – men hotets takt kräver ständig förbättring.
I den osynliga teatern i cyberspace, där attacker sker på mikrosekunder, är det avgörande att förbereda sig i förväg. Att stärka den brasilianska cybersäkerhetsresiliensen kommer inte bara att minska riskerna för cyberkrig, utan också säkerställa att Brasilien kan utnyttja de globala digitala transformationsmöjligheterna på ett säkert sätt, utan att dess suveränitet eller strategiska tillgångar blir tillfångatagna av dolda motståndare. Sammanfattningsvis är cybersäkerhet nationell säkerhet och bör vara en prioritet i fredstid och under konflikt, idag och alltid.
