Under de senaste åren har vi sett utvecklingen av företagens hållbarhetspraktiker, med reservationer förstås. Förkortningen ESG (miljö, socialt och styrning) har tagit över agendan för investerare, konsumenter och anställda i företagen, men tillfället verkar vara ett steg tillbaka med återkomsten till jakten på vinst till varje pris. Med Donald Trumps återkomst till presidentposten i USA ser vi stora företag som Meta och snabbmatskedjan McDonald's backa från sina sociala aktiviteter. Och förväntningarna är att alla prioriterade områden i ESG-agendan kommer att påverkas negativt.
Det går inte att förneka att företagets största syfte är att skapa värde och att dess beständighet är kopplad till den ekonomiska prestationen. På detta sätt bör förkortningen ESG vara EESG, där det ekonomiska kommer i första hand. Trots att det inte finns någon kassa eller återbetalning, finns det inget sätt att investera i sociala och miljömässiga praxis. Problemet är att det enda målet inte kan vara att säkerställa vinst till varje pris, eftersom företaget riskerar att äventyra sitt rykte och varumärke. Och med tillväxten av sociala medier är det ett stort problem att vara bortkopplad från befolkningens ångest och krav, vilket kan leda till att varumärket blir av med stöd eller bojkott, även om det är tillfälligt. Där väger det i fickan.
För ungefär 10 år sedan, närmare bestämt i augusti 2015, slutfördes förhandlingarna som ledde till antagandet av de hållbara utvecklingsmålen (HVM) i september, vid Förenta nationernas toppmöte för hållbar utveckling. Vid tillfället nåddes en överenskommelse som omfattar 17 mål och 169 delmål, som involverar olika teman inom hållbarhet, från frågor som utrotning av fattigdom och minskning av ojämlikheter till inkluderande ekonomisk tillväxt. Dagsordningen ska uppfyllas till 2030.
Sedan de lanseringen av SDG har stora företag anslutit sig till agendan och förbättrat sina processer för att uppnå målen. De exempel är initiativen för att främja mångfald, rättvisa och inkludering som har blivit en del av rekryteringspolicyerna för företag av alla storlekar. Denna politik möjliggjorde för personer av olika kön, raser, med funktionsnedsättningar eller neurodiversitet att få möjligheter på arbetsmarknaden, även om tillgången till högre positioner är begränsad.
På företagens sida gör anställning av personer med olika profiler det möjligt för organisationen att förstå sina konsumenters särdrag, utöka servicenätverket, öka försäljningen och därigenom vinsten. Trots allt ger ett varumärke för alla mer värde och bättre avkastning på lång sikt.
Faktum är dock att det började ifrågasättas, och en våg av företag och institutioner. En ny undersökning publicerad av Conference Board, en amerikansk företagsorganisation med över tusen medlemmar, visar att hälften av företagen redan har justerat sina terminologier för mångfaldsprogram och ytterligare 20 % överväger liknande förändringar.
Fastfoodkedjan McDonald's är bland de företag som har lämnat sina åtaganden om de så kallade mål för mångfald, rättvisa och inkludering (DEI), och har avbrutit kraven på att leverantörer ska anta sådana metoder. Beslutet sker efter att USA:s högsta domstol avslutat användningen av kvotering vid universitetsantagningar.
Meta har också dragit tillbaka en rad policyer inom dessa områden och informerade de anställda att de inte längre kommer att vara tvungna att intervjua kandidater från underrepresenterade grupper för lediga tjänster eller att söka affärer med diversifierade leverantörer. Walmart, Nissan Motors, Boeing, Ford, Toyota och Harley Davidson har redan gått samma väg. Walmart meddelade att de inte längre kommer att använda ras- och könsparametrar för att välja leverantörskontrakt och har minskat utbildningar om rasjämlikhet. Andra företag som Johnson & Johnson, Coca-Cola och Uber har tagit bort eller mildrat hänvisningar till mångfaldskriterier i sina företagsrapporter i sina ersättningspolicyer.
Här tar vi DEI-programmen som exempel, men tillbakagången till 70- och 80-talen, då synen var en jakt på vinst utan skrupler, är tydlig inom många områden av hållbarhet, vare sig det gäller sociala eller miljömässiga aspekter. I början är uppfattningen att sådana mål genererar kostnader och inte vinst. Ett tydligt missförstånd när man spelar med ryktet. Att avvisa hållbarheten är att skjuta sig själv i foten för samhället och företagen själva. Vinst till varje pris kostar mycket.
